JÄRNVITRIOL (Järnsulfat ) för pigmentering samt bibehållande av virke även som reduktionsmedel samt för mossbekämpning och gödning av grässmatta

Järnvitriol används även som fällningskemikalie i vattenverken och reningsverken för att fälla ut fosfor från avloppsvattnet. Det kan även användas vid målning av träfasader. Behandlingen skänker träet en grå nyans som efter viss tidrymd liknar den gråa struktur som ses på gammalt trä. Det liknar lasering då träets yta och textur finns kvar väl synbar efter åtgärd.

järnvitriol

En frekvent förekommande blandning är 700 g järnvitriol i 10 liter vatten. Man kan tillsätta en aning diskmedel för att minska ytspänningen så att blandningen bättre tränger in i träet. Sulfatet, vitriolen, ingår också i färgämnet falu rödfärg och diskuterades på 1700-talet ha viss rötskyddande och konserverande verkning. Men egentligen så ger den dåligt skydd mot solens UV-strålar, inget nämnvärt skydd mot biologiska angrepp och inget beskydd mot fukt alls.

I kalkfärg för husfasader har järnvitriol ofta använts för att ge en gul eller gulorange kulör. Kulören utvecklas gradvis efter målningen i takt med att järnsulfatet omvandlas till det som i dagligt tal kallas rost. Då kulören väl utvecklats är den synnerligen beständig.

Järnvitriol till ytbehandling av trä

Järnvitriol (järnsulfat) används alltemellanåt som ytbehandling för att få ett intryck av en grånad träyta, så att fasaden ser väderpåverkad ut vilket naturen eljest sköter själv för obehandlat timmer. Järnvitriol blandat med vatten är en färglös vätska som penslas eller sprutas på grov träpanel av nytt eller tidigare järnvitriolbehandlat timmer.

En åtgärd med järnvitriollösning på en träyta skänker efter kort tidrymd en fager samt beständig, brungrå till silvergrå kulör. Bräderna bör behandlas före uppsättning, då det ger bättre inträngning även i sponten.

Kur med järnvitriollösning skänker en färgning av träet, men intet nämnvärt försvar kontra biologiska angrepp och inget som helst fuktskydd. I somliga fall – på för slagregn särskilt utsatta lägen – bör en järnvitriolbehandlad yta efterbehandlas med en opigmenterad olja. Den skänker en bestående, grå beläggning, som ofta anses bli vackrare med åren.

Järnvitriol kan köpas i pulverform på allt-fraktfritt.se och blandas sedan ut med vatten i lämpliga proportioner. Med svagare eller mer koncentrerad vitriollösning (även kopparvitriol blandat med järnvitriol förekommer) kan man på kort tid nå fram till en färgton såsom mer eller mindre väl överensstämmer med ytåldrat trä, som fått sin gråa kulör utav väder och blåst. I litteraturen kan man påträffa olika rekommendationer av blandningsförhållandet. Den slutliga färgen beror på temperaturen, trämaterialet och ytans grovhet. Järnvitriol kan ge en flammig yta om panelens struktur har porösare områden alternativt områden med kärnvirke, alternativt ifall den utsätts för nederbörd omedelbart efter målning innan den torkat in.

Man brukar förespråka ½ kilo järnvitriol
till ungefär 10 liter ljummet vatten vid behandling utav nytt virke. I en del fall kan en mer vattnig lösning vara tillräckligt. Det är tillrådligt att göra prov i god tid före behandlingen, helst några månader före, eftersom resultatet kan fluktuera avhängig på virkets beskaffenhet, hur länge det har lagrats och så vidare. Det bästa resultatet uppnås på nytt virke. Redan efter några timmar blir ytan dunkel och efter ytterligare någon månad får ytan en brungrå till silvergrå färg (till och från grågrön). Järnvitriolbehandlad panel som exponerats längre än en månad är olämpligt underlag för täckmålning.

En järnvitriolbehandlad panel uppför sig i princip som obehandlat trä. Kur med järnvitriol
– skyddar inte mot regn, utan väta ska kunna torka ut via att panelen ventileras väl
– skyddar ej mot solens UV-ljus, som bryter ner träet så att ytan eroderas samt spricker
– ger ett litet till intet motstånd kontra svamp- och mögelpåväxt
– skänker en yta där träets struktur framträder
– ger en färg som varierar med ljus och luftfuktighet
– ger större fuktrörelser i träet än målat trä
– kräver att spik och bleck är rostfria eljest rostar de så att rostränder bildas
– kan missfärga fönster, glas, grund samt plåttak
– kan missfärga närliggande mark och golvytor vid urlakning.

Naturliga tvålar är vanligare än kemiska

Tvålar tillhör en av de produkter som vi ej riktigt kan fixa oss utan. Tänk att gå omkring i hemmet och inte få något tvål till hands, vad skulle man tvätta händerna med? Handhygien är fantastiskt viktigt och något vi lär oss vikten utav redan som små barn, vem minns ej den ständiga uppmaningen om att man behöver tvätta händerna före maten samt efter var toalettbesök?

Att tvätta sej med blott vatten är så klart bättre än zero, men tvålar gör att man är till fett, döda hudceller samt svårborttagen lort. Vatten tar bara bort den grövsta samt mest lättåtkomliga smutsen samt lämnar resten att växa in i huden och på sikt alstra problem. Med allt från uttorkning till igentäppta porer och utslag.

Det är skillnad på tvålar samt tvålar – åtminstone sagt, samt variationerna är många. De tvålar man handlar i dagligvaruhandeln tillhör ofta kategorin syntetiska rengöringsmedel – SR. När det innefattar rengöring så är SR relativt effektiva, men de lämnar mycket att önska när det innefattar vård av hy, hår alternativt plagg, dessutom är de stora miljöförstörare. Syntetiska tvålar lämnar en med en känsla av renhet, mestadels har god doft och gött skum, men efter bara ett litet antal dagars användning så blir huden mestadels uttorkad. SR rengör på ett fason för bra samt tar bort hudens skyddande oljor och barriärer. Detta skänker i längden ett mindre bra beskydd mot allt från sprickor till sår och infektioner.

Naturliga tvålar är ej lika lätta att hitta, man måste eventuellt leta i en kosmetikabutik, eller en naturhälsobutik. På webben finns det massor utav naturliga tvålar att vraka bland samt är man tillägg flitig så kan man göra sina egna tvålar. Kanske är det exakt hemmagjorda tvålar som är de allra bästa.

Naturliga tvålar kan uppfattas som dyrare än de syntetiska man hittar på ICA, men det ska inte alltid vara så. I länderna kring Medelhavet, där det finns ett överflöd på olivolja, brukar man kunna inhandla fantastiskt välgörande olivtvålar för nära nog inga slantar alls, så semestern är ett guldläge att bunkra upp med tvålar.

För att göra egna tvålar ska man i själva verket ej så mycket. Man kan lätt knepa ihop tio tvålar för en femtiolapp, samt då är tvålarna vänliga mot huden och sköna att använda. Efter att kan man alltid lägga i mer fina oljor samt aromer för att tvålarna ska bliva tillägg exklusiva samt då kostar kalaset mestadels en del mer, men i längden är det ändå ett mycket ekonomiskt alternativ.

Basingredienserna som man ska när man vill göra egna tvålar är fett – smör, margarin eller olja, kaustiksoda, vatten samt kanhända någon arom i form utav eteriska oljor. Vill man elaborera sitt recept så kan man addera mjölk – gärna getmjölk, samt någon tillägg vårdande hudolja som t ex. aprikoskärneolja, avokadoolja eller mandelolja. Denna olja behöver ej vara endaste fettkälla men utgöra kanske 5-10 andel utav fettet i tvålen. Vidare kan man göra sina hemgjorda tvålar finare med hjälp av färgämnen, blomblad alternativt någon extra snygg form.